Slamavskiljare / Trekammarbrunn

Det finns några vanliga problem som kan uppstå i dessa system. Här är några exempel:

- Luktproblem

- Slam

- Fett

- Slam och fettflykt

- Överbelastning

- Underdimensionerat

Vid slam eller fettflykt betyder det att storleken på slamavskiljaren är oftast för liten även om storleken på slamavskiljaren följer rekommendationerna. Avloppsvattnet som du producerar behöver mer tid för att separera slam och fett i slamavskiljaren. 

Det finns då egentligen bara två sätt att lösa problemet.

- Installera en större slamavskiljare ( främst aktuellt när en ny slamavskiljare byggs)

- Öka nedbrytningshastigheten i slamavskiljaren av det organiska materialet med hjälp av bakterier, som skall ge ett renare avloppsvatten ut ur slamavskiljare

Överbelastning: Om slamavskiljaren inte är dimensionerat för den mängd avloppsvatten som det får hantera, kan det bli överbelastat. Det kan leda till ineffektiv rening, slam eller fettflykt och öka risken för problem i infiltration eller reningsverk

Underdimensionering: Om systemet är för litet för det aktuella behovet kan det också leda till ineffektivitet och otillräcklig rening. Det är viktigt att rätt dimensionerad slamavskiljare baserat på det förväntade flödet och belastningen.

Svavelväte 

Svavelväte  (H2S) är en giftig gas och är det som gör att det luktar "avlopp" 

Svavelväte är också en väldigt korrosiv gas vilket gör att metall  betong och elektronik fräts sönder

Svavelväte uppkommer i anaerob nedbrytningsprocess (syrefattig), genom att använda OxyG DRAIN blir det en aerob process (syrerik) 

Bioremediering i slamavskiljarsystem kan erbjuda flera fördelar genom att använda naturliga mikrobiella processer för att bryta ned och behandla avloppsvatten. Här är några skäl att överväga att använda bioremediering i slamavskiljarsystem:

1. Effektiv Nedbrytning av slam:
   • Bioremediering bygger på mikroorganismer för att effektivt bryta ned organiskt material i avloppsvattnet. Denna naturliga process hjälper till att minska mängden fasta ämnen i slamavskiljaren, vilket förhindrar tidig fyllning och behovet av frekvent tömning.
2. Minskad Lukt och Gasutsläpp:
   • Mikrobiell aktivitet i bioremedieringsprocessen kan bidra till nedbrytningen av organiska ämnen och därigenom minimera obehagliga lukter associerade med slamavskiljarsystem. Dessutom kan processen hjälpa till att minska utsläpp av gaser som kan bildas i anaeroba förhållanden.
3. Förbättrad Behandling av Avloppsvatten:
   • Bioremediering underlättar omvandlingen av komplexa organiska föreningar till enklare, mindre skadliga former. Denna process bidrar till behandlingen av avloppsvattnet och gör det mindre miljöpåverkande vid utsläpp till dräneringsfältet eller infiltrationsbädden.
4. Förbättrad Borttagning av Näringsämnen:
   • Vissa mikrobiella aktiviteter i bioremedieringsprocessen främjar omvandlingen av näringsämnen, såsom kväve och fosfor, till former som är mindre benägna att orsaka miljöskador. Detta bidrar till att förhindra utlakning av näringsämnen i grundvattnet och potentiell förorening av närliggande vattendrag.
5. Förlängd Systemlivslängd:
   • Genom att främja den naturliga nedbrytningen av organiskt material och förhindra ansamling av fasta ämnen kan bioremediering bidra till livslängden och effektiviteten hos slamavskiljarsystemet. Detta kan minska behovet av frekvent underhåll och förlänga systemets totala livslängd.
6. Anpassningsförmåga till Variabla Förhållanden:
   • Bioremediering är oftast mer anpassningsbar till förändringar i miljöförhållanden jämfört med vissa kemiska behandlingar. De olika mikrobiella samhällena kan anpassa sig till fluktuationer i temperatur, pH och andra faktorer, vilket bibehåller en stabil behandlingsprocess.
7. Kostnadseffektivt och Hållbart:
   • Bioremediering är generellt sett en kostnadseffektiv och hållbar metod för hantering av slamavskiljare. Den bygger på naturliga processer och minskar behovet av kemiska tillsatser, vilket potentiellt kan sänka de totala driftskostnaderna.
8. Minimering av Grundvattenförorening:
   • Effektiv bioremediering kan bidra till att minska kontaminanter som når grundvattnet, vilket skyddar kvaliteten på lokala vattenresurser och minimerar miljöpåverkan av slamavskiljarsystem.

Det är viktigt att notera att framgången med bioremediering i slamavskiljarsystem beror på olika faktorer, inklusive systemets utformning, mikrobiella populationer och underhållspraxis. Regelbunden inspektion, lämpliga tillskott av mikroorganismer och efterlevnad av rekommenderade riktlinjer kan optimera effektiviteten hos bioremediering i slamavskiljarsystem.